Mors blommor hänger med

Sommaren innan mamma gick bort fick jag några lättskötta blommor av henne som jag kunde ha i mitt lilla land. Mamma hade verkligen gröna fingrar och hennes trädgård var helt underbart. Det var roligt att få lite av mammas trädgård och jag skulle låta dom växa upp och tillslut hamna i min förhoppningsvis fina trädgård någon gång i framtiden.

På den tiden bodde jag på Tomasgatan i Vetlanda. Sen flyttade jag, min dotter Emelie (jag har fått ok på att skriva om henne nu), vår hund och mammas blommor till Huskvarna. Blommorna hamnade i ett nytt litet land och mammas blommor fick nu avnjuta solen i Vätterbygden.
Sen blev jag kär och galen och det var dags för blommorna att flytta igen. Denn gång blev det ut till landet och jag och Emelie följde givetvis med. Där trodde jag nog - och blommorna oxå för den delen - att flytteriet var slut. Men så blev det inte och idag var det dags igen. Blommorna är nu stadsbor och har flyttat in på min balkong.

Men jag kan inte sluta fundera på vad mamma tänker där upp i himlen. Jag tror inte att hon tycker att man ska asa runt på blommor på det sättet som jag har gjort. Dom får ju inte chansen att "rota till sig" ordentligt. Och tyvärr blir det nog inte så mycket rot denna gång heller. Tjing!